Är du en av de studerar vid ett universitet och kämpar med att få godkänd uppsats? Det är många studenter som ger upp på vägen, med minskat självförtroende och utebliven examen. Vad kostar en utebliven examen på lång sikt i form av mindre anställningsmöjligheter? Hur inverkar den på ditt självförtroende? Nedanför ger jag några tips på hur du kan genomföra din uppsats hela vägen till mål.

Hjälp Att Skriva Uppsats

För det första kanske du inte ens behöver hjälp med att skriva ditt examensarbete. Du kanske har långt större förmåga och dold inre glöd för att klara av den på egen hand. Med rätt vägledning och motivation kan många gå långt. Utöver skrivarverkstad och språkverkstad har du rätt att få språkkorrigering av ditt arbete om har problem med akademisk svenska, exempelvis om du är av icke-svensk härkomst. Om du vill ha mer högkvalitativ språkkorrigering som verkligen behärskar ditt ämne och förstår vetenskapligt tänkande kanske prislappen blir högre. I sådana fall finns aktörer som uppsatscoachen.se och läxhjälp.se. Det är dock oklart om läxhjälp.se hjälper till med uppsatser på högskolenivå. Du avgör vad som passar bäst för dig och hur mycket du vill sats på hjälp utifrån.

Skriva Kandidatuppsats (c uppsats) Och Få Godkänt

C-uppsatsen är vanligtvis ett klart snäpp högre eller svårare än de b-uppsatser du hittills kanske slutfört. Samtidigt bör du kunna ta kandidatuppsatsen till godkänt om du klarat av ett arbete på B-nivå. Det som skiljer sig är längden på arbetet som vanligtvis förväntas vara på omkring 10.000 ord inom många samhällsvetenskapliga, humanistiska och vårdvetenskapliga ämnen. Här förekommer många undantag, där vissa arbeten inte ens får vara över 8.000 ord medan exempelvis juristuppsatser ofta landar på cirka 16.000 ord eller mer. Låt dig inte luras av att en kortare uppsats måste vara mycket enklare. Visst, det är en oerhörd lättnad att bara behöva skriva 8.000 istället för 16- 18.000 ord. Samtidigt brukar handledare och examinatorer granska den kortare uppsatsen på 6.000-8.000 ord mer noga.

Författa En B-uppsats Hjälp!

Ett arbete på b-nivå kan ofta landa på 5.000-8.000 ord och trots den begränsade längden är kraven på förmåga att föra vetenskapliga resonemang märkbart lägre i jämförelse med kanditat- och masteruppsats. Om det känns vilset och osäkert att komma igång rekommenderar jag som vanligt att du granskar uppsatser på din nivå som redan fått godkänt. De bör vara från din institution och spegla de förväntningar som examinatorn har på ditt arbete. Om det känns otydligt att komma igång ger jag några fingervisningar nedan.

Inledning Uppsats Exempel

Inledningsvis föreslår jag att du känner efter vad du vill skriva om. Vad skulle vara kul och kännas inspirerande? För det andra föreslår jag att du hittar ett ämnesområde som är enkelt. Trots att du kanske intresserar dig för ämnet blir det så mycket roligare i slutändan om du från början valde ett område som gör att du snabbt kommer igång, fortsätter och slutför ditt arbete hela vägen till G.

Inledning brukar ofta delas upp i Inledning, bakgrund, problemformulering, syfte och frågeställningar. I inledningen kan du kort beskriva varför ämnet är motiverat att skriva om. Här varierar det en hel del mellan institutioner, där vissa inom bland annat vårdvetenskap förväntar sig att du skriver en stycke på cirka 10 rader, där du kan uttrycka dig relativt personligt, medan andra vill att du sätter igång med själva uppsatsen från första raden.

I bakgrunden kan du relatera till en samhällshändelse som massmedia skrivit om och sedan dra paralleller till vetenskapliga källor. Du börjar som vanligt brett och generellt för att sedan snäva av mot en begränsad del av det fenomen du vill undersöka. Därefter övergår du till problemformulering, där du i princip sammanfattar det du skrivit om och sedan sätter fingret på problemet du vill lösa i uppsatsen. Hänvisa gärna till att det råder brist på forskning i ämnet (om så är fallet) och till det samhällsproblem som kan lösas genom ökad förståelse.

Skriva Syfte och Forskningsfråga

Därefter övergår du till uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet utgör en naturlig fortsättning på problemformuleringen. Den är som en mer specifik och förkortad version av problemformuleringen. Forskningsfrågorna är ännu mer specifika än syftet och lyfter fram några mätbara aspekter av syftet som du vill mäta eller belysa.